Hej på er.
I detta inlägg kommer jag att ventilera nått som har skett och gjort mig både arg,frustrerad och besviken. Kommer inte nämna namn men personen/personerna vet nog redan innerst inne vad jag tycker men kanske inte har erkänt det för sig själv än.

Jag fattar inte hur man tänker bara när man säger en sak för att sen säga en annan sak till andra. Det kallas att gå bakom ryggen och det gör man inte mot folk! Man ger inte en människa falska förhoppningar ena minuten för att sen släcka dom brutalt den andra och sen inte stå för det! Ärlighet hade varit den rätta taktiken är jag övertygad om!

Var det värt att offra det vi hade då vi aldrig kommer att kunna få tillbaka det igen?!

Tack för mig.......

Hej på er alla!
Ledsen att jag varit lite frånvarande den siata tiden men mitt liv har rullat på med jobb, värk och ishockey.

Idag tänkte jag göra en liten lista på vad jag gillar minst för tillfället i mitt liv....
* Min förbannade sjukdom som ger mig outhärdlig värk med jämna mellanrum!
*Människor som inte förstår att det kan vara dom som är felet och inte alltid alla andra!
* Att älsklingslaget ska åka på bortamatch -roadtrip en massa dagar denna vecka och jag har inte råd att åka och titta!
* Att dom inte verkar vilja leverera våran nya frys. Vill ha en stor och inte den lilla antika som står där nu!

Det var skönt att få klaga av sig lite i allafall. Ska försöka skriva här mer ofta nu.

Kram på er därute....

Idag är ingen bra dag. Vaknade med "lite" värk i kroppen men nu på eftermiddagen har värken ökat och nu är den uppe i en nivå som är outhärdlig utan mina starka smärtstillande. Så min tänkta tripp ner till stan får jag skjuta på till i morgon eller nått. :(
Blir att ta det lugnt resten av denna dag och kolla på tv och försöka vila mig i form igen.

Kram på er alla och extra kramar till alla andra därute som lever med fibromyalgi.

I Lördagsmorse satte vi oss i bilen för att styra ner till Växjö och se bästa laget spela match. Resan var inte alls planerad utan vi pratade löst om det mest på skämt i Torsdags efter matchen mot HV71. Resan ner var fylld av skratt och en massa tok som det brukar vara när vi tjejer är på samma ställe.
Vi stannade till i Jönköping på vägen ner för att titta på minnestavlan av Stefan Liv utanför Kinnarps arena. Den var oerhört bra gjord och det strömmade en massa känslor genom min kropp. Är fortfarande svårt att förstå att han är borta och aldrig kommer tillbaka. För alltid saknat,aldrig glömd!
Väl nere i Växjö blev det en sväng in på Max innan vi begav oss till Vida Arena. Den uppskattande blicken man fick av killarna när dom såg att vi var på plats när dom kom ut på värmningen gjorde verkligen allt. Då brydde man sig inte att man hade 62 mil kvar att köra hem efter matchens slut!
Att de sen vann matchen med 3-0 gjorde ju inte saken sämre direkt och grabbarnas glädje när de tackade oss fans efteråt var så underbar att se och få uppleva så nära som man är på bortastå i Vida Arena.
Sånna här spontana resor kommer vi alla gånger göra fler gånger då det brukar bli succe när vi är iväg!
Kram på er alla.

Hur mycket man kan älska ett lag och en förening! Så mycket som jag älskar Brynäs IF trodde jag inte var möjligt, jag brinner verkligen för den föreningen och ishockeyn som sport! Går det tungt för grabbarna i SHL så mår inte jag bra, går det bra för grabbarna så mår jag bra. Det är så mycket känslor inblandat när det gäller den föreningen att jag själv ibland blir rädd.
Står alltid bakom laget och grabbarna (som sliter för framgång varje träning och varje match) i vått och torrt!
Sviker aldrig och är föreningen evigt trogen!

Det var allt för mig för denna gång!
Kram på er alla!

Jag gör min sista vecka som anställd på operation denna vecka. Min kropp motarbetar mig nått så oerhört då värken inte är att leka med om man säger så. Det är inte den värsta tänkbara smärta för då hade jag inte kommit upp ur sängen. Men ont som fan gör det i allafall, men som vanligt håller jag masken och visar inte hur ont det egentligen gör. Man vill inte vara gnällig och jobbig så därför är man tyst.
Till helgen går jag tillbaka till bemanningen och blir timvikare på ett antal avdelningar på sjukhuset. Ska bli kul att gå runt och se lite olika avdelningar och nya människor.
Men det blir inge jobb förrän tidigast söndagkväll/natt då lördagen är uppbokad till annat.
Då ska jag nämligen till Leksand och avnjuta SHL-premiären då mitt älskade Brynäs åker till Dalarna och kommer få stöd av flera hundra (har hört en siffra på 700) supportrar då de entrar Tegera Arenas is ca 16:00. Ni som inte har möjlighet att vara på plats tycker jag ska kolla på Tv4:as direktsändning av matchen.

Nu ska jag försöka sova lite.
Kram på er.

Nu sitter jag på bussen mot jobbet trött som bara den. Dessa tidiga mornar tar musten ur mig.
Om 1 och en halv vecka går jag tillbaka till bemanningen och då kommer jag inte lägga många förmiddagar kan jag lova. Är mer övertygad än någonsin att kvällar och nätter är min melodi.

Kram på er.

Idag har jag varit flitig och damsugit lägenheten, torkat golv samt städat toaletterna. Sånna där tråkiga saker men sånt man måste göra.
Innan det var Pappa här och kopplade och satte upp taklampor i två av rummen samt hjälpte till att borra hål och skruva upp en spegel. Skönt att ha fått det gjort, nu är det bara tavlorna som ska upp i mitt rum men tar det vid ett annat tillfälle då min kropp nu skriker av smärta.
Min fibromyalgi gillar inte att jag tar på mig sånna här stora städprojekt men som vanligt lyssnar jag inte på den utan bara kör på. Men det måste ju bli gjort!!!
Ikväll blir det att ta en Tramadol om jag skafå sova nått, och sova måste jag då jobbet kallar kl 07:30 i morgonbitti!

Kram på er därute.