I Lördagsmorse satte vi oss i bilen för att styra ner till Växjö och se bästa laget spela match. Resan var inte alls planerad utan vi pratade löst om det mest på skämt i Torsdags efter matchen mot HV71. Resan ner var fylld av skratt och en massa tok som det brukar vara när vi tjejer är på samma ställe.
Vi stannade till i Jönköping på vägen ner för att titta på minnestavlan av Stefan Liv utanför Kinnarps arena. Den var oerhört bra gjord och det strömmade en massa känslor genom min kropp. Är fortfarande svårt att förstå att han är borta och aldrig kommer tillbaka. För alltid saknat,aldrig glömd!
Väl nere i Växjö blev det en sväng in på Max innan vi begav oss till Vida Arena. Den uppskattande blicken man fick av killarna när dom såg att vi var på plats när dom kom ut på värmningen gjorde verkligen allt. Då brydde man sig inte att man hade 62 mil kvar att köra hem efter matchens slut!
Att de sen vann matchen med 3-0 gjorde ju inte saken sämre direkt och grabbarnas glädje när de tackade oss fans efteråt var så underbar att se och få uppleva så nära som man är på bortastå i Vida Arena.
Sånna här spontana resor kommer vi alla gånger göra fler gånger då det brukar bli succe när vi är iväg!
Kram på er alla.

Idag har jag en ledigdag från jobbet och tänker fylla den med hårfärgning, storhandling av mat samt en tur till Alfta ikväll med ett gäng tjejer för att lyssna och dansa till Barbados! Det kommer bli riktigt roligt har jag en känsla av.

Det utlovade inlägget om min katt kommer vid ett annat tillfälle då jag fortfarande tycker det är flr jobbigt att skriva om.

Kram på er alla och ha en bra helg för det tänker jag ha!

Kommer utan tvekan börja kl 22:35 på SVT1 och sluta en timme senare. Då ska dom nämligen visa Westlifes avskedskonsert från Crokepark i Dublin. Mina tårar kommer att spruta från första minut då den gruppen har och kommer alltid att betyda ovärderligt mycket i mitt liv! Jag kommer aldrig sluta lyssna på deras låtar eller sluta följa killarna som ingick i gruppen nu när dom bygger upp sina solokarriärer på varsitt håll. Min absolut största favorit har alltid varit Nicky Byrne då hans raspiga röst alltid fått mig att rysa av välbehag, hans utseende gör ju inte saken sämre om man säger så. 

Jag kommer alltid älska er!

Mumsfillibabba! 

Kram på er alla för nu.....

Kommer ett inlägg senare i natt eller i morgon om det tuffa jag upplevde i Torsdags då min lilla älskling somnade in.....

Hej på er! Hoppas att ni ska gilla min blogg och det sättet jag skriver på!

Den 24 Maj var jag äntligen till Sthlm och stadion för att se min älskade Bon jovi efter 12 års plågsamt väntande! Konserten blev så underbar som jag hade hoppats och föreställt mig, den pågick i 2 ½ timme och Jon bad om ursäkt för att han inte kommit förrän nu och jag hoppas att han kommer med jämnare mellanrum hädanefter! 

Jag var euforiskt lycklig efter konserten och det höll i sig ett antal dagar kan jag lova! Att musik kan göra en så hel som människa och så lycklig är bara helt fantastiskt.

Scenen alldeles i början av konserten.

Scenen när mörkret infunnit sig.

Det var allt för mig för denna gång. 

Kram på er så hörs vi snart!